Fröken_Allt_eller_Inget

Är en häxa av födsel och ohejdad vana. Har slutat be om förlåtelse för min blotta existens. Lever nära staden och djuren. Intuitiv, konstnärlig, envis och någon att hålla sig i när det gäller. (All annan eventuell likhet med verkligheten är en slump,personerna jag skriver om är fiktiva karaktärer och enbart en produkt av min fantasi. )

tisdag 25 september 2012

.

Ibland tänker jag:
Kommer jag aldrig att få bli kär i dig igen
Kyska kyssar på pannan, svala händer mot tinning;
Våt tvätt och skaviga raggsockar
Pälsfarbrorn jagar i drömmen

lördag 22 september 2012

!

Att få en arbetsskada. Ligga på golvet i köket och kvida och skratta hysteriskt med tårarna rinnande nerför kinderna.. Ett hav av "om" och "men" och "varför"  och "kansken" Jag hör mig själv säga långt bortifrån, som om jag stod i en tunnel "jag har inte tid.." Lyckligtvis tar inte bettet så illa som jag först tror, det är långfingrets tipp som blöder, en bit in på nästa led och något småsår till. Däremot chockar det mig att jag så fullständigt tappar kontrollen inför främmande människor och att jag inte kan sluta gråta. Jag som brukar vara så tillbakadragen nuförtin. Fina M. följer mig senare till vc för omplåstring. Slippa sy, Antibiotika och stelkramp. Skämt på kall brits och snäll sjuksköterska. Och jag går tillbaka till jobbet efteråt- Utan att vara rädd. Skärrad såklart men absolut inte rädd. Och det håller kors i taket i sig. Det kommer en reaktion senare på kvällen där jag bara gråter men det gör mig ingenting, jag har rätt mycket att gråta över som inte rör det här eg. Och dan efter det, likadant, jag är inte rädd. Så otroligt skönt. Kan tom hänga rätt mycket med den som bet mig. Är fortfarande omplåstrad. Det känns skumt, som om fingret inte tillhörde mig, Som om all ångest, oro och obehag har bosatt sig på en enda plats; i mitt vänstra långfinger.

tisdag 18 september 2012

.

Har haft semester. En dags lugn och ro efter det sen brakade allt lös. Nu är jag så jävla trött på människor igen att jag spyr.

måndag 17 september 2012

When the Saints..

"Du kan få bärfläckar på kläderna.." Vem fan bryr sig,tänkte jag, och satte mig ner bland blåbärsriset och lingontuvorna. Sen satt jag där tills jag blev jordad av en skog jag växt upp med och känner utan och innan. Och nu,nu vet jag precis vad jag ska göra. Jag ska åka hem med vemod i bröstet och en ännu större självförlåtelse. Det ni, är inte så illa pinkat för en rastlös själ.

onsdag 5 september 2012

.

Jag gillar verkligen mitt jobb. Oftast. Som när en bryter igenom en stress hos en individ och får förtroendet att vara med hela vägen in då är det helt jävla fantastiskt!