Döden
När Rydis, Johan och Farmor dog kunde jag knappt gråta. Tidigare idag fick jag ett besked om att en bekant (en kär väns son) hade gått vidare till andra sidan och jag grät..gudars skymning. Som att vrida på en vattenkran, mitt på vagnen. Utan förbehåll. Jag hoppas, när det är min tur, att dom som älskar mig, kan se tillbaka på våra år tillsammans med glädje. Jag hoppas att dom inte lider och att jag dör med vetskapen om att vara högt och ärligt älskad av dom som vakar över mig.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida