Semester
Jag tillåter mig inte att ha panik. Inte förrens ikväll när allt ändå är över och förbi. En era går i graven. Först då kan jag gråta över kvarglömda saker, ett havrepaket, gammal disk och hur jag en gång till blev oövetalningsbar men inte nu. Sen.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida