.
Tid som läker, som bäddar in en, som stoppar upp å som drar igen. Jag tror att du älskar mig som mest när jag inte är här. Just nu orkar jag inte med någon distans. Hungrig å trött å träningsvärk i hjärnan. Jag kanske inte klarar av det här tempot länge till..? Vad händer då? Någonting.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida